Jag har sovit omänskligt mycket och hävde precis i mig vatten som om det vore gratis öl.
Inte känner jag mig direkt bättre, men är glad att jag bestämde mig för att vara hemma idag. Det är inte lika jobbigt att att ligga i sängen när man är sjuk som att jobba när man är sjuk.
No shit.

Igår frös jag en hel del och jag gjorde då vad jag brukar göra när jag fryser på jobbet. Jag tar på mig min hoodie drar luvan över huvudet och har lurarna utanpå! Jättemysigt och skönt - dock frös jag ändå.
Mina arbetskamrater tycker jag ser ut som en teletubbie i den munderingen och jag är beredd på att hålla med.
TinkyWinky, Dypsy, Laa-Laa, Po och den nya teletubbien; Boris!
Alla har ju en varsin sak, såsom Laa-Laa har sin boll så har jag min Iphone. Den lite moderna tubbien!

Som teletubbie skulle jag hoppa runt där på ängen och truddelutta över min Iphone, och varje gång jag såg de andra tubbiesarna skulle jag vara den första till att skrika tubbiekram!!! för att sedan kasta mig in i ormgropen.
Det händer faktiskt att jag utropar tubbiekram när jag kramar flera av mina vänner samtidigt. Jag är nog lite tubbieskadad.
När Maja var liten bebis (en av barnen jag var barnflicka åt som ung) älskade hon teletubbies och vi kollade ofta på det. Maja verkar ha klarat sig bra ändå, hon är en fantastisk liten människa med sund syn på livet men jag blev nog tyvärr lite skadad av det. Därav tubbiekramandet.

En sak som jag inte kan förstå är varför de har en bebis i solen! Det är ju läskigt! Vem sätter en hånskrattande bebis i solen!? Huga!
Hade jag på riktigt levt i teletubbievärlden hade jag haft mardrömmar efter varje solnedgång.