satir

 

Gislaved igår.

Kul. Nu är jag trött. Myskväll! Yeah.

 

Det har varit inbrott i källaren igen!
Alla grejer som jag förvarat i mitt förråd låg utspridda över källargolvet, likaså låg de andras grejer också i en enda röra.
Det enda som jag vet är borta är en jättefin lykta som jag förvarade där nere eftersom jag inte hade någon plats för den i lägenheten.
Kan vara mer grejer som jag inte minns nu.

Tur att jag har en annans förråd att förvara i. Ikväll blir det till o köra iväg grejerna, till annat hus där det inte är inbrott jämnt.
Det måste ju vara en granne? Det är någon med nycklar till huset iallafall.

Taskigt!

 

Hoho! Äntligen en till utställning! Jag är så nyfiken på vilka tavlor han valt ut till denna utställningen. Synd att tavlan jag modellar för inte är klar. Men snart så! Nästa utställning ska jag minsann hänga på!

Ska bli riktigt kul att träffa Brandon på söndag!

Long time no see.

Jag har just tittat på Lars and the real girl.
Väldigt speciell film.

Idag fick jag jobba över. Det var riktigt jobbigt för jag hade så ont i huvudet att jag mådde illa. Mensvärk.
Men efter att ha varit ute på monteringen och fått ipren av Lennart som har konstiga behov med sin tryckluftspistol, så mådde jag efter ett tag bra igen.
Trött dock.

Men det var då det. Jag är visserligen fortfarande trött men mår helt okej.
Har myspyst i soffan, tittat på filmen som handlade mycket om ensamhet, glatt mig över att inte ligga ensam i soffan utan uppkrupen med någon, och snart ska jag ta tag i allt det där jag borde göra istället för att slöa med datorn i sängen.

Vart tog helgen vägen förresten? Den bara försvann.
Men bra var den. Som alltid. Bäst.


Btw..
Kan inte någon gräva ner Katrin Zytomierska? Djupt.

 

Idag efter jobbet drog jag ner på stan o köpte mig Marian Keyes senaste verk! Jag har väldigt höga förväntningar på boken såklart, men det har jag alltid på hennes böcker och Marian Keyes lyckas alltid överträffa förväntningarna!
Dem är så otroligt bra!
Så jag ser fram emot alla slöa eftermiddagar efter jobbet då jag kommer slänga mig i soffan med hot choco o min nya bok o sluka kapitel efter kapitel:) I like it!

Imorgon är det fredag. Äntligen.

Undrar hur denna fredagen blir..

Kuckelimuckmedicin o kärlek är det bästa när man är krasslig.
Så är det bara.

Robban kommer o sätter sig o säger:
- Hej Björn, hej Heidi.
Jag: - Hej du.
Robban börjar sjunga: - Hej hej Hejdi hej på dej hejdi, hej hej hejdi, hej på dig hejdi.
Jag: - Nästa års sommarplåga minsann!
Robban: - Eller så säger man hej di. Som att hälsa på prinsessan Diana. Hej Di. Hon kallades ju lady Di. Hej Di.
Jag på grov småländska: - Hej på di!

Vi börjar skratta och det märktes nog att man var trött för fnittret höll i sig länge.

Det har varit en riktig fnittermåndag.

Idag känns det som att jag är kär i hela min tillvaro.
När jag gick hem från ica idag så njöt jag av luften, stillheten och den vackra kvällshimlen.
När jag gick förbi torget så spelade kyrkklockorna Scarborough fair och jag tänkte att jag verkligen älskar livet.
Jag har aldrig mått såhär bra psykiskt innan.
Jag har alltid mer eller mindre gått med en skugga inombords, en känsla som inte går att förklara.
Jag har aldrig varit riktigt riktigt lycklig som jag är nu.
Jag är tryggare i mig själv än någonsin och jag är tryggare i min tillvaro än någonsin.
Jag älskar att jag har de jag älskar och jag älskar att jag har allt det jag har.
Livet är så fantastiskt, och trots att det finns dagar då det känns som att allt är åt helvete så är den tid jag lever i nu den bästa. Det är första hösten för mig utan höstdepp.


I like it!


Dagen har för övrigt spenderats med fröken Q o Jimmy. Den har varit toppen.
Kvällen blir bättre.
Nu blir det världens bästa söndagsmys!

Som filmen "En prins i new york" fast på riktigt!
I like it!


http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3667743.svd

Hmm. Ivans ikväll eller inte?
Just nu känns det som inte.
Jag är inte ett dugg peppad på det men däremot finns det annat som drar mig till sig mer.
Så det blir nog inte Ivans för jag är svag.
Dessutom är jag inte sugen på att festa när jag är förkyld, jag tycker det är bättre att bli frisk först.

Så det ser ut som att det blir myspyslördag med de jag tycker bäst om istället.
Lite bakning och så står på schemat.

Jag kommer ha en toppenlördag.



Lets fill the day with some sweet love!

Hela veckan har jag tänkt att i helgen, då ska jag bara ligga hemma.
Orka göra något annat liksom?
Men så kommer fredagen och ja... Ligga hemma? Nej.
Så nu ska jag göra mig fin, (inte så svårt) sen så ska jag iväg på underbart fredagsmys.
Film. Godis. The best.
Jag är sämst på att hålla mig ensam hemma!
Imorgon verkar det bli kalas på Ivans! Det kommer bli kul, men vad fan ska jag ha på mig?
Jag vill ha min gröna kjol, men den är trasig:(

Någon som är bra på att byta blixtlås?

Nu ska jag ner till macken o hämta ut ett HMpaket med. Se om det finns något användbart där!


Förresten så har jag nämnt tidigare att jag jobbar med idioter.
Jag har skaffat mig en teori om att idioterna är utsända av al qaida för att förstöra en vanlig god flickas vardag. Det måste vara någon form av terrorism! För denna arbetsdagen var för idiotisk.
Idioter! Jag längtar efter att skiftet ska vara över!
Man kan bara inte vara så dålig på att göra sitt jobb.

Idag skiner jag ikapp med solen.
Jag är lycklig. Jag har någon konstig sorts energi inom mig som jag inte är van vid att uppleva. Det är så konstigt allting. Men jag tror helt enkelt att det är att jag är lycklig!
I like it!

Om en stund ska jag ner på stan o möta upp gamle goa Kevin O´keefe! En gammal vän från Vrigstad som ville komma o hälsa på. Så vi ska ses på stan o ta en kaffe (fast det blir nog lite hot choco för min del) och efter det ska vi hänga hos mig en stund antar jag. Så han får se mina fina katter o så. Han har fortfarande inte varit o hälsat på sen jag flyttade hit för ett o ett halvt år sen.
Så det är roligt att han kände för o komma idag, idag mår jag så mycket bättre än igår med.
Jag känner mig helt feberfri idag. Är bara lite snuvig men det löser neserilet. Nice!

Lite snickesnacksafton med en galen australiensare är ju också ett stort plus på dagen. Alltid kul.

För övrigt vill jag att det ska vara lördag morgon. NU! Då tänker jag ligga länge länge i min varma säng. Länge. Jättelänge. Lång tid. Länge.

Jag har blivit jätteförkyld.
Vad är det för fel på mitt immunförsvar egentligen?
Jag vet att det sänks av sömnbrist men det här känns ju extremt. En sömnlös vecka och jag förvandlas till en hostande snorunge!
Det känns som att jag håller på att få bihåleinflammation, och hostan är extrem idag. Feber har jag nog haft hela dagen, men inte så hög som sist jag var sjuk och det är skönt.
Allt på jobbet är så mycket jobbigare när man är sjuk, man orkar liksom inte.
Alla tunga lyft, allt som ska fixas iordning i alla färgbyten har plötsligt blivit mycket tyngre.
Det är jobbigare för mitt psyke med, det finns ju idioter på min arbetsplats (det finns nog alltid nån på alla ställen) men vanligtvis så är jag van vid att idioterna är idioter och låter dem hållas. Jag brukar ha tålamod. Men just nu känns det som att alla idioter är mer idiotiska än någonsin. Varför kan man inte bara bry sig lite om det man sysslar med och låta bli att strunta i allt och rycka på axlarna jämnt? Det blir så mycket svårare för den som får ta smällen. Det vill säga det blir så mycket svårare för mig.
Så de på det andra skiftet har mötts av en pmskossa när de kommit till jobbet två dagar i rad nu. Jag har varit så arg! Som tur är så vet de vad jag går igenom och oftast skrattar de bara och lyckas alltid få mig på bättre humör.

En annan sak som är frustrerande är när man ser att nya killen på jobbet gör saker fel, något som man vet kommer resultera i att han kommer behöva göra om jobbet. Så man säger till honom, och tipsar om hur han ska göra för att få ett bra resultat. Men han vägrar att göra som jag säger av någon anledning. Mellan honom o mig så har det blivit någon konstig stämning. Han är lite så där retsam a'la "dra-flickan-i-håret-på-skolgården"-syndromet. Han tar inte saker jag säger på allvar och måste på något sätt alltid visa sig stor o duktig och bra på alla sätt.
Jag försökte förklara för honom att jag inte kritiserade honom i något försök att vara översittare, utan bara ville hjälpa till. Men han gjorde bara en grimas och var sådär retsam.
Skyll dig själv tänkte jag då, vände på klacken och gick o skötte mitt.

Jag vill träffa Sophia. Vi skulle ses denna veckan men jag vill inte träffa henne när jag är sjuk. Jag vill inte riskera att smitta henne. Men ibland saknar man vissa vänner. Såna som får en att slappna av o må bra. Såna som man kan prata om vad som helst med. Såna som Sophia.
Nästa vecka måste jag må bättre!

Idag var jag trött på jobbet. Jag är förkyld och febrig och då blir det inte att man tänker klart.
Så när jag skulle förklara för Björn vad jag o de andra sysslade med så sade jag:
"Vi leker gissa kimesfelet!" Vad jag egentligen menade var kemifelet.
Var nog inte bara kemin som var fel...

Idag ligger det massa snö överallt ute. Det är för tidigt.
Jag tänker nonchalera denna snön, jag ser inte detta som vinterns första snö, det krävs mer för att jag ska drabbas av den där underbara "¨åh vackra snö"-känslan.
Varje år när vinterns första snö kommer brukar jag spela en speciell låt med Manowar.
En låt som jag lyssnade på för första gången när var 15 år och gick genom ett fantastiskt vackert snöfall med ett Manowaralbum i öronen.
Sen dess går den låten på varje vinter när första gripande snöfallet kommer.
Men jag tänker inte spela den låten än.
Det är inte dags ännu.


Jag har börjat dra ut bilder från Facebook o lägga i min blogg. Varför vet jag inte.
Det är väl kul antar jag.

Jag måste göra något åt min header.
Men jag orkar aldrig ta tag i det!


I vilket fall som helst så är det måndag och jag gillar det inte. Jag vill spola tillbaka och uppleva gårdagen.
Ungefär så som man gjorde med sina favoritscener i Dirty Dancing när man var liten. Man spolade tillbaka o såg samma scener om o om igen. Allt är så enkelt på en VHS!

Idag ska jag följa med Ida och kolla på lägenhet, hon o Adam vill flytta in till stan igen. I like it!
Måste bara hitta en bra lya med bra utrymme och möjligheter, för Ida skrev innan att de kanske måste göra sig av med katterna om de flyttar till lägenhet, eller rättare sagt, jag påpekade för henne att jag inte tror det är så smidigt med en hund och tre utekatter i en tvåa som hon verkade vara inne på att skaffa sig, varpå hon nämnde att de kanske får göra sig av med katterna.
Jag tycker ju såklart att de borde försöka hitta ett ställe som passar djuren lika bra som dem. En hund som Honey är inte heller helt rätt att hålla inne i en tvåa.
Trea tycker jag minst att de ska ha, gärna en på första våningen så man kan ordna möjligheter för katterna att fortsätta springa ute.. Om någon som läser detta känner till en sån lya så hojta till!

Innan jag ska träffa Ida måste jag hinna handla och rulla mina populära köttbullar.
Egentligen behöver jag vila med, är helt slut och har åkt på en förkylning igen, men jag får försöka lägga mig tidigt ikväll istället.

Jag behöver klippa mig med, men känner inte riktigt till frisörerna i den här stan. Innan åkte jag till sävsjö o klippte mig men tycker det är onödigt, jag borde kunna gå till en frisör här.
Men det gäller ju att man hittar nån som är bra. Någon som jag kan lita på när det gäller mitt hår!
Sen vet man ju inte hur dyra frisörerna är här men det borde ju ligga runt samma pris egentligen... Tur att jag alltid varit så nöjd med min naturliga vackra hårfärg att jag aldrig färgat eller tonat håret. För ska man hålla på med sånt skulle man ju bli pank efter varje besök hos frissan!


Nehepp! Handla var det ju!

Jag önskar att jag hade en övernaturlig kraft som gjorde att jag kunde få tiden att stå stilla när jag ville.
Jag vill ha en till söndag, jag vill inte att helgen ska ta slut.
Jag vill inte. Jag har haft en suverän helg, en fantastiskt fredagskväll a´la feelgood, en rolig o händelserik lördag med teater o qualitytime med mammi, en superb lördagskväll när man väl kom hem till Nässjö, och en söndag som varit så bra, så härlig, så soft och perfekt att man får ångest av att den är slut o att man ligger hemma i sängen för att invänta måndagsmorgonen.

Tiden går för fort på helgen, och för långsamt i veckorna.

Jag har verkligen haft en jättebra helg.

Efter en lång, konstig och slitig vecka känner jag att jag äntligen kan koppla av.
Jag har varit på djursjukhuset varje dag denna veckan, farit fram o tillbaka med katterna och varje gång haft en klump i magen.

Det är skönt att allt gick att lösa, att jag har mina katter vid liv.
Men jag har en jobbig vecka framför mig, de måste hållas åtskilda, varpå jag bara kan sova med en av dem.
Det gör att det hela tiden är en katt som är ledsen och jamar och krafsar på dörren för att den med vill sova med mig, de är ju så mammasjuka! Det är svårt att göra det men jag vet att jag måste, annars kan de slicka upp varandras stygn o då blir det jobbigt.

Så efter en vecka med på tok för lite sömn vet jag att ännu en jobbig vecka återstår.
Men jag gör allt för dem och jag uthärdar vad som helst för dem. Mina älskade älsklingar!
Jag låter dem ju vara i samma rum när jag är med och håller koll på dem och de är himla söta när de försöker gosa o inte kan för att deras trattar är ivägen^^
Som tur är så varar det inte så länge.

Det jobbigaste är väl att jag faktiskt (tror det eller ej) ännu inte försäkrat dem. Jag hade tänkt göra det vid ettårsvaccinationen i samband med att de skulle få en stämpel i örat. Det skulle ske denna månaden men det blev en månad för sent.
Så jag har nu ökat på mina skulder med nästan exakt 20 000 kronor.
Det är värt varenda öre.

Jag köpte en fin blomma och ett fint kort till personalen som verkligen lade ner energi och var väldigt snälla mot både mig o mina katter.  De var verkligen jättebra! Dagens ros till dem!

Nu ska jag avnjuta min helg.
Återhämtning AB.
Men imorgon bär det av mot Göteborg, och Lorenzbergsteatern. Det våras för Hitler!

De som känner mig vet vad mina katter betyder för mig.
De som känner mig förstår hur förkrossad jag blev idag efter jobbet.
Jag märkte att något var fel på Movitz, det var kattspya överallt o Movitz bara låg på golvet utan någon som helst motivation att hälsa mig välkommen hem som han alltid brukar.
Jag förstod först inte vad som var fel, förrens jag såg all sytråd som var dragen likt ett spindelnät kors o tvärs över hela lägenheten. De hade fått fatt på min trådrulle och svalt tråd. Det är livsfarligt för katter för tråden förstör deras tarmar.
Jag vet ju hur farligt det är och märkte att Movitz bara blev sämre o sämre så i panik ringde jag mammi som i sin tur ringde djursjukhuset så jag fick en tid till min katt. Jag grät. Jag var livrädd. Jag trodde på allvar att jag skulle förlora honom.
Fredman började med bli dålig och jag insåg inte att han också fått i sig tråd förrens han kräktes och fick upp en stor klump med svart tråd. Jag ringde förkrossad till djursjukhuset och sa att det kommer en katt till, och sedan satte jag mig på golvet. Jag grät och klappade om mina katter, jag försökte få dem att äta, och Fredman åt, men Movitz varken åt eller drack.
Han åt inte ens skinka, han är tokig i skinka!
Fredman började må bättre men jag var fortfarande förkrossad.
Jag satt på golvet tills mammi kom och vi kunde åka till djursjukhuset. Det blev en färd med en jamande duo i baksätet, katterna hatade att åka bil.
Väl där fick man sitta o vänta en timme och båda katterna visade nu mer energi, förmodligen för att det var så mycket nytt runt omkring.
Veterinären undersökte katterna och vi röntgade bägge två.
I Fredman fanns ingen mer tråd som tur var men jag blev väldigt förbryllad när jag såg röntgenbilden.
"Vad fan... Vad är det där? EN KNAPP?! Har han en knapp i magen?!"
Jag vet inte vad det är för knapp men Fredman har svalt den. Mums tyckte väl han, men den kan bli svår att få ut så han kanske måste opereras imorgon om knappen inte kommit ut den naturliga vägen då.

Movitz hade tråd från munnen ända ner i tarmarna, och veterinären blev tvungen att operera, redan nu ikväll. Så min katt ligger inne på operationsbordet, just precis nu och jag fick åka hem utan min lilla bruna.
Det var tungt, väldigt tungt att lämna honom.
Så jag sitter här med min lilla gråa i famnen. Fredman är alldeles groggy för han fick lugnande av veterinären. Han har blivit otroligt mammasjuk och jag kan inte lämna honom, för då försöker han bara stappla efter.
Jag har lugnat ner mig och inser att katterna kommer bli bra till slut.
Och jag har alltid sagt att jag gör allt för mina katter, men idag insåg jag att det verkligen är så. Jag hade gett hundra tusen för att få hem dem igen.
Jag älskar dem verkligen så satans mycket.

Men jag fattar inte varför de ska rota i alla skåp o lådor och äta allt jämnt?!

Home sweet home!
Det är alltid skönt att komma hem på ett sätt men jag ska ärligt säga att jag hade det så bra i Bankeryd att jag lätt hade kunnat stanna längre om jag bara haft tid till det!
Festen igår var kanon, och allt var verkligen på topp. Sophia o Magnus är bäst!
Tyvärr så glömde jag kameran hemma, det var en sån kväll man gärna vill minnas i bilder men jag får väl sno åt mig några bilder från de andra sen.
Idag var jag bakis när jag vaknade, men det släppte efter ett tag. Men det har absolut inte varit en dag för snabba ryck. Jag är lite som en ko idag, lunkar lite, som i en dimma.
Jag kom nyss hem till min lägenhet som är i behov av städning. Men jag orkar verkligen inte, jag tänker bara städa undan det värsta, sen ska jag slappa och halvsova, kanske slötitta på fotboll eller nåt.

Inatt drömde jag förresten att jag var så tjock att jag hade massa valkar! Tre-fyra stycken. Och när jag skulle knäppa behån i ryggen så blev det ett sånt där glapp som det blir på tjocka människor som har för liten bh.
Jag såg verkligen ut som en michellingubbe och när jag då vaknade, kröp upp ur soffan och gick in till badrummet så blev jag förvånad och glad när jag såg mig i spegeln. När jag steg upp så halvsov jag nog fortfarande för jag hade inte fattat att den där tjockisgrejen var en dröm så när jag såg min smala kropp och fina mage i spegeln så blev jag så glad och mådde verkligen jättebra!
Jag vill verkligen inte bli tjock. Jag ser inte ner på tjocka människor eller nåt sånt, absolut inte, men jag själv skulle inte trivas med en sån kropp.
Så dagens tacksamhet: Min fullt friska fina kropp. Jag borde vara mer tacksam mot den än vad jag annars är.

Fast idag är kroppen lite seg. Men det är självförvållat!