vardagens glädjeämnen.

Jag öppnade upp balkongen igår och lät katterna undersöka allt det kalla o vita därute. Fredman vågade såklart inte, han var så rädd att han skakade o gömde sig i andra delen av rummet, stirrandes storögt på sin brorsa som modigt tassade ut i den vita snön! Movitz tyckte också att det var lite läskigt o var hela tiden på helspänn och med jämna mellanrum rusade han in till Fredman men efter att han sansat sig tassade han var gång tillbaka för att undersöka o leka.

Det börjar synas på Movitz att det är maincoon i katterna, på Fredman syns det inte alls. Men Movitz har börjat växa på samma sätt som maincooner. Jag hoppas han blir en riktig bjässe!

Efter att ha låtit Movitz äventyra i snön började jag fixa iordning allt det jag fick i julklapp varpå det blev en tom papperspåse på golvet. Som alltid tar det inte fem sekunder innan Movitz ligger i och Fredman attackerade påsen o började bita o ha sig! Sen upptäckte han att det som rörde sig där inne var brorsan o då backade han undan.
Jag vet inte varför men varje gång en katt lägger sig i en kartong eller liknande så tycker man att den är så fruktansvärt söt. "Naaaw" tänker jag oftast, trotsa att det  många gånger innebär att katten är ivägen.

 

Idag ska jag in en sväng till Jönköping igen, igår var det A6 som gällde och idag blir det nog stan. Fast det beror på vädret. Är vädret ruggigt blir det nog A6 igen=)  Det spelar ingen större roll för min del, jag ser bara fram emot en dag med Sophia.

Med en bild från julafton önska jag god jul o gott nytt år! Tjejer och egobilder. Whats that about egentligen? Haha.


in a white world

Enya, kaffe o mys med katterna. Fantastisk start på dagen.

Idag ska shoppas med fröken Q. Har inte så mycket pengar att shoppa för bara men kan inte låta bli att åka in en sväng till Jönköping o kolla lite.


Det är så fruktansvärt vitt ute och jag vill bara hoppa ner för balkongen o landa i det vita kalla o rulla runt o leka!
Kan vara kallt, har bara underkläder på mig än sålänge. Så jag försöker vara vuxen och förståndig och låter bli.

Men det är lockande.

Merry Xmas.

Det är lördag, känns som söndag, men det spelar ingen roll. Man är ju ledig ett tag nu så man behöver inte tänka på dagarna.
Jag har sjukt ont i magen, det vill inte släppa. Har haft nästan konstant magont i två månader nu.
Jag hatar att må så här, men biter ihop eftersom jag vet att jag kommer må bättre om jag bara är stark.

På måndag ska jag träffa världens finaste Sophia! Jag längtar verkligen! Hatar att träffa henne så sällan, men det är inte lätt att ses när man bor en bit ifrån varann o jag jobbar hela dagarna.
Hon kommer få mig att må bättre, det gör hon alltid. Och jag är så fruktansvärt nyfiken på hur hon ser ut nu!
Fina fian dao!

Igår var jag ute på hotellet, men det var inte mycket att ha, förfest o efterfest är alltid roligast! Jag kom hem vid tre inatt nån gång o kom inte i säng förrän framåt fyra.
Hur kommer det sig att alla alltid ska gå ut på hotellet (som är ett ganska kasst uteställe) när alla jämnt säger att det är hemmafesterna som är roligast? Varför inte bara hålla sig till hemmafester? De kostar inte lika mycket och man kan på ett helt annat sätt ha roligt med sina vänner!
De flesta som går ut på krogen är ju dock singlar och jag tror att många av dem går ut för att kolla "marknaden". I kompiskretsen som man träffar på hemmafesten träffar man förmodligen inte så mycket att flirta med, och många är ju faktiskt ute efter att träffa någon. Men krogen är ju knappast rätt ställe. Jag röstar på hemmafest nästa år!

Julafton var förvånansvärt bra, och jag njöt av att umgås med min familj hela dagen! Dock stod jag mest i köket med mammi som alltid men det var mysigt att stå där o laga massa mat med henne. Många fina julklappar fick jag med, alla var köksgrejer så jag kan få en liten högre standard i mitt kök! Älska! Piano Black har blivit temat! Sjukt snyggt.
Julaftonens bästa var min fina brorson som älskade julklappen jag gav honom, en regnbågsprojektor som projicerar en regnbåge på väggen. Den var verkligen jättefin!

Nu ska jag kolla mellandagsrean på nätet. YAY!


Morgonstund har ... ?

Jag ligger o myser med mina katter i sängen denna söndagsmorgon och insåg att det inte är ofta jag vaknar här en söndagsmorgon längre.
Men det är ändring på det nu.

Igår hängde jag hos Jimmy ett par timmar, men efter ett tag bestämde vi oss för att haka på ett gäng ut till Lövhult för att åka pulka. Jag vet inte hur länge vi var där men när jag väl kom hem så slutade jag inte frysa. Försökte värma mig på bästa sätt men var för nerkyld. Nästa gång ska jag vara förutseende för pulkaåkning o dra på mig skiddressen åtminstone, så jag är varmt klädd!

Det känns som att jag har en lång söndag framför mig, men ska baka saffransgifflar, o rulla köttbullar idag så jag kommer nog hålla mig sysselsatt. Sen blir det söndagsmiddag, o kvällsmys med någon som jag inte ens är säker på att jag orkar träffa längre. Vissa saker gör bara för ont.

Men som vanligt blundar jag för hur andra beter sig, sväljer, förlåter o går vidare. Men ibland undrar jag om jag inte låter folk komma för lindrigt undan.

Nä, jag e inte bitter.

Det är fredagsmorgon, jag är för en gångs skull utvilad och har ont i magen.
Jag har återigen kommit in i en sån period då jag inte kan äta utan att ha jätteont i magen efteråt. Dyspepsi må hända. Inte konstigt isåfall med tanke på allt o alla runt i kring just nu.

Det var skönt att sova ut, jag har knappt sovit på hela veckan, för hur trött jag än är när jag lägger mig på kvällarna så somnar jag inte. Jag bara ligger o vrider o vänder på mig, tänker på allt som hänt på sista tiden och allt som kommer hända. Så de senaste nätterna då man stigit upp klockan fyra för att jobba så har jag sovit max tre timmar per natt.
Förhoppningsvis börjar jag må bättre snart.

Något positivt är ju iallafall att det blir en vit jul i år! Dock är det svårt att glädjas över snön just nu, för jag måste gå till Ica idag och mina DrMartens är pajade så de enda vinterskor jag kan använda på vägen dit är ett par stövlar utan något som helst grepp över huvudtaget. Hur kan jag vara så dum att jag köper ett par vinterstövlar som inte har nåt grepp?
Det blir till att köpa nya DrMartens snart! Yes. 14håls denna gången tror jag. Fint!

Ikväll vill jag till jönköping o fira Hannas födelsedag, men har inte råd. Jag får skylla mig själv när jag lånar ut alla mina pengar till någon annan. Kanske ringer jag mammi, hon fick ju änkepension idag. Kanske kan låna 500 :)
Den som lever får se.

Vart går gränsen?

Jag har gått med i en grupp på Facebook som heter Hata lögnare. (Eller nåt sånt)
Jag gick med i den för jag hatar verkligen lögnare. Visst en vit lögn lite då och då kanske inte är så farligt, men att ljuga om stora saker för att skydda sig själv, för att man av ren feghet inte vågar stå för sina handlingar, får mig att hata. Är det inte lättare att lägga korten på bordet, "så här ligger det till", ta smällen och utgå ifrån det?

Någonting som jag tycker kan vara lika kraftfullt som en lögn är när någon med avsikt att rädda sitt egna skinn undanhåller saker som den personen vet borde berättas. Enbart för att sedan kunna säga "ja men jag har ju inte ljugit för dig iallafall. Jag har bara låtit bli att berätta."
Speciellt när man gjort en överenskommelse om att berätta allt, vara raka och ärliga, för att undvika att någon såras.
Men när man sedan inser att överenskommelsen inte följts och att någon dolt en stor grej för en bara för att denne inte vågat säga, (eller är det för att kunna utnyttja situationen till max?) så blir det som ett slag i bröstkorgen.
Vissa saker berättar man om. Speciellt när motparten bett om ärlighet när det gäller det specifika ämnet.
Man ska inte behöva ställa jobbiga, ingående frågor på djupet, man ska kunna lita på att den andra berättar det man bett om, om vissa saker nu skulle ske.

Och vissa handlingar äcklar mig. Hur kan man göra så?
Och om jag nu vet om att någon har undanhållit något av största vikt för någon annan, och till o med ljugit till svar när frågan om situationen dykt upp, borde jag då se till att den utsatta får veta vem det är personen har att göra med? Trots att jag vet att det kan vända upp och ner på flera personers liv?
Eller är det så att det man inte vet har man inget ont av?
Jag hade velat veta.
Och vissa borde stå för sina handlingar. Våga konfronteras o sluta gömma sig bakom gliringar, undanflykter och axelryckningar.

Det sårar.

Terror, ynklighet o inre lycka

Jag trotsade mina teorier om att vaccinsprutan mot svininfluensa egentligen är framställd av terrorister (o att svininfluensan är deras påhitt) och jag trotsade de teorier jag har om att sprutan kommer göra så att alla som tagit den blir zombiesar efter ett drygt år, så att teoristernas ledare (en tjock vit tunnhårig gubbe som sitter i en fästning på en tropisk ö långt söderut med sina hejdukar som talar holländska tyska belgiska o franska) ska kunna ta över jorden med ett elakt "moahahahaha!"
Jag trotsade de teorierna och tog vaccinsprutan igår.

Jag känner redan hur zombiebacillerna tar över min arm,  AJ!
Febrig o handikappad som jag var när jag vaknade imorse, kunde jag inte ta mig till jobbet.
Jag kunde knappt klä på mig.
Efter att ha blivit ompysslad o tillsagd att stanna hemma så lade jag mig o sov en stund till (5 timmar till).
När jag vaknade mådde jag ännu sämre. Usch o ve!
Men jag ska inte klaga egentligen, det finns de som har det värre, (och ja, jag tänker på dig Sophia, du är så stark!) och jag vet att det snart är över för mig.

Men jag var bara tvungen att få gnälla lite om det.



Jag är för övrigt orolig för två tjejer som betyder så mycket för mig. Tänker på er varje dag, bägge två, o hoppas att ni inte förlorar det ni så högt älskar.
Stay.

RSS 2.0