Jag börjar känna en svag förnimmelse av en frustrerad desperation. Jag vill bara vara frisk.
Idag har jag så fruktansvärt ont och varje rörelse, hur liten den än är, förvärrar det.

Jag jobbade igår, och trots att alla gjorde allt lättare för mig så fick jag jätteont. Stundvis var det som knivhugg i bröstkorgen. Igårkväll blev smärtan värre och idag har det varit värst.
Smällen kommer lite i efterhand verkar det som.
Jag ska till doktorn idag, men vet inte hur jag ska ta mig dit. Borde ta en taxi men har inte råd. Jag hoppas snöovädret hinner avta lite innan det är dags att ta sig dit iallafall.

Jag vill bara bli frisk så jag kan jobba normalt, träna igen och göra vanliga saker.
Det var så skönt att vara på jobbet igår, jag insåg när jag kom dit hur mycket jag saknat det. Arbetskamraterna, atmosfären, den dära jargongen och rutinen. Hade det inte varit för att jag hade så fruktansvärt ont imorse när jag vaknade hade jag nog försökt tvinga mig dit igen.

För fan.
Jag måste bli frisk snart.