Idag har det varit en heldag med hela familjen för att fira att jag och Hanzi fyller år i veckan.
Det har varit onyttigheter, tvspelande och presentöppnande på schemat och jag är nu riktigt trött.
Men tröttheten beror nog lite på att jag inte somnade förrän vid halv fyra inatt och skulle iväg vid nio imorse.
Jag gav mig på att leka lite med Kevin i hans rum och hittade Hanzis monstertofflor där som jag sedan hade på mig resten av dagen. Det är mysigt med såna tofflor, det blir så varmt och gott om fossingarna!
Jag funderar på att skaffa såna till vintern, jag har ju så kalla fötter! Skulle vara mysigt att ha nåt liknande iallafall.

Det bästa med att umgås med Ida, Adam och Theodor är hur vi kan umgås utan att göra ett skit.
Jag älskar att umgås med dem. Bekvämt är vad det är!
Ikväll plockade jag med mig en familjemargarita till dem som vi sliceade och käkade "el americano style" och såg på I love you Phillip Morris! Det blev ju inte riktigt av att vi såg den igår.
Ida förstår inte mig, och kanske är det ingen annan som gör det heller men jag kan inte låta bli att fnittra när jag ser Ewan McGregor spela kärlekskrank. Det är nåt med honom...
Jag vill liksom bara krypa in i tvn och mumsa upp honom!

Anyway...
Det var segt att jobba idag, det var ingen vanlig arbetsdag utan jag och ett par gubbar från Stenbergs skulle byta ut en matta i en av våra maskiner. Det är rena skitgörat!
Jag hade funderingar tidigare i veckan på fest idag men eftersom jag jobbade fick det bli myskväll istället och jag hade aldrig orkat något annat. Myskväll är dessutom ett ypperligt sätt att spendera en kväll i goda vänners lag!

Jag har utan tvekan världens finaste vänner!
Igår strosade jag iväg till Ida för att sitta barnvakt, intet anande om att hon under tiden såg till att folk samlades hemma hos henne. När jag kom dit möttes jag av ett vardagsrum fullt med fina underbara vänner som sjöng för mig och lät mig blåsa ut massa ljus på en mumsig tårta.
Party alá surprise! Jag fyller ju inte år förräns om en vecka!
Jag har nog aldrig blivit så glatt överraskad.
Ida hade tillochmed ringt till såna som hon aldrig träffat och integrerat och hållit på!
Hon är så fin! Jag fick jättefina presenter men gladast av allt blev jag av alla de som var där!


Jag fick bland annat det fina armbandet som redan är ett av mina favoritarmband och en film som jag ännu inte sett men knappt kan bärga mig för att se. Lägg märke till Zabinas fina pil på fodralet!
Av Ida fick jag den finaste tavlan någonsin! Jag bara längtar efter att få hänga upp den i min nya lägenhet! Bilden i hjärtat är från en fantastiskt rolig sommarkväll förra året då vi var ute i huset och härjade och drack läskig rysk sprit!
Underbart minne! (otroligt att jag faktiskt minns kvällen)
Jag fick även olika bak o kakböcker och en liten buddhafigur till min samling.

Jag är så tacksam över allting!
It made me so happy!

Jag får inget besked om lägenheten förrän nästa vecka. Jag hatar att gå och vänta!
Man hinner gå och oroa sig och vara nervös, jag vill ju så gärna få lyan.

Bra annars att glömma äta på en hel dag. Har varit uppe sen tio och inte haft en tanke på mat! Jag borde göra något åt det, inte för att jag är hungrig direkt utan mer för att jag vet att jag borde äta så jag får lite ork och kraft.
Just nu ger hoppet mig en hel del ork och kraft och kanske är det det som har förvillat bort hungern på mig. Tanken på något annat, något bra!

Hmm... Jag ska gå och köpa godis.

Jag telefontrakasserar hyresvärden till den lägenheten som jag vill ha.
Han svarade innan men artig som jag är så frågade jag först om han var upptagen varpå han bad mig ringa klockan ett.
Jag vill inte vänta till klockan ett, jag vill ha lägenheten!
Men den som väntar på nåt gott...

När jag vaknade idag såg det ut som att jag hade fått en ny matta i sovrummet men det var bara massa päls från Movitz. Katterna slogs en hel del inatt och det brukar yra ganska mycket om dem när de slåss på det viset.
Detta innebär att jag inte bara vaknade upp till tvätt-tid utan också till städdag.
Happy friday?

Ikväll blir det iallafall Kristinedahlsgatan igen. Det börjar nästan bli en tradition att fredagarna ska spenderas där. Jag ska dock börja eftermiddagen med att vara lite barnvakt åt Theodorable så Ida får komma ut en liten stund sedan blir det myskväll med frosseri av godis, både lösviktsgodis och ögongodis. Vi ska kolla på "I love you Philip Morris" ikväll, och Ewan McGregor ger ju alltid mig endorfinkickar. Gulleplutt!

Jag har fått ett nytt smeknamn på jobbet. Pimpim! Man har visst väldigt roligt åt mitt sugande på klubban innan jag somnar!
Apropå jobbet så blev jag överöst med gratulationer idag för min fasta anställning, det var väldigt kul faktiskt.
Säkert 80% av de som gratulerade mig var lika fyndiga när de frågade om de skulle gratulera eller beklaga och sedan tillade ett HÖHÖ.

Jag ångrar lite att jag sade att jag kunde jobba på lördag men kommer nog inte behöva jobba jättemånga timmar så det gör inte så mycket.
Det börjar dock kännas att det har varit mycket som hänt på sistone, jag är väldigt trött på huvudet och känner aldrig att jag kan slappna av.
Det verkar dock som att jag börjat slappna av lite mer, jag spänner mig inte lika mycket på nätterna verkar det som, tänderna gör inte så ont längre.
Jag ska bara finna en ny lägenhet nu, så jag kan börja om på nytt. Restart.
Det finns en som jag vill ha men hyresvärden svarar aldrig när jag ringer! Skulle vara skönt att hitta nåt innan månadsskiftet så jag kan säga upp den jag har redan då!

Nu ska jag försöka få bröderna bus att sluta ränna runt efter varann i hela lägenheten och istället lägga sig hos mig i sängen så jag kan se på några vänneravsnitt i lugn och ro.
Det kom på tal på jobbet innan förresten, Johan gillar inte vänner men jag älskar vänner.
Johan: Hur många säsonger är det av det där egentligen?
Jag: Nio.
Johan: Så de gör inte fler nu?
Jag: Nej de är slut.
Johan: Jaså dog dem? (hans röst lät lite förhoppningsfull)
Jag: Nej men vad roligt det hade varit om de gjorde det! Tänk om de i sista avsnittet hade varit i World Trade Center och så kom ett flygplan och KABOOM! Vad förvånade alla tittare skulle bli!

Inte för att jag någonsin skulle hoppas på något sånt. Men det hade ju faktiskt förvånat de flesta!

Jag tror jag just gjorde en tjej riktigt sur. Hon ringde från modellfotograferna och ville att jag och mina kompisar skulle "ha lite kul" och komma och bli sminkade och plåtade och helt enkelt vara modell för en dag.
De har ringt förut och då funderade jag faktiskt på det, men gjorde det aldrig för jag inte ansåg att det inte var värt det. Många bekanta har däremot åkt iväg på det där och pröjsat pengar för bilder där de står i en konstig posé och tror de är skitsnygga. Vissa poser är faktiskt skrattretande konstiga!
Visst det finns de som har fått med sig snygga bilder också men de flesta bilder jag sett har bara varit tråkiga och opersonliga. Det händer liksom ingenting i bilden.
Såna bilder orkar jag inte bry mig om och eftersom jag tycker att fotona oftast är lite sådär så sade jag bara till tjejen som ringde "Nej tack, jag har redan bilder på mig själv som är tagna av en riktig fotograf".
Inte menade jag att säga det så, det bara flög ur mig innan jag hann tänka (såsom det ofta gör) och hon sade surt att de minsann också hade riktiga fotografer, varpå jag, stressad och trött bara sade "yeye, sure".

Jag tror inte de kommer ringa mig igen.
Nu har jag ju inte direkt jättemycket bilder på mig som modell, jag hjälpte en kompis en gång att komma på fötter med sitt företag genom att stå brud (inte i Carl Michael Bellmans benämning).
Det togs lite morgongåvebilder och bilder på mig och min kompis Charlie i bröllopsmundering så Madde kunde visa vad hon gick för och hur fantastiska bilder hon kunde ta.
De blev faktiskt jättefina och hon fick en hel del kunder efter det där.
Kul grej.

Idag roffade jag åt mig en fastanställning och lite löneökning.
Det känns bra! Mitt första fasta jobb! Efter två års visstidsanställning var det verkligen dags!

Min fasta anställning har förändrat mycket i hur allt jobbigt känns för nu känner jag ändå att det börjar lösa sig!
Jag älskar när bekymmer börjar lösa sig!

Det firar jag såklart med ännu en klubba!

För övrigt vill jag åka till Afrika i januari. Jag måste bara se till att få råd och ledigt först.
"Hej chefen, tack för den fasta anställningen, men du jag vill vara ett par veckor ledig..."
Nja... Men om jag har råd tänker jag försöka.

Afrika, man.



Dagen är full av överraskningar. Jag menar, inte trodde jag ju heller att jag någonsin skulle få för mig att köra ett youtubeklipp med Dr Alban i bloggen!
Men ibland får man sina konstiga ryck.

Jag började min dag nere på studion för att bli av med lite slitna toppar och efteråt satte Michelle upp håret lite så nu är det på tok för fint för en kväll på industrin.
Men jag ska ju på intervju innan så kan ju vara fin då iallafall.

Jag var bara tvungen att sno en bild från Johan som han lagt upp på facebook.
Den är lite apropå mina vänners "missförstånd" angående föregående inlägg.
(de känner mig allt för väl)

Jag lärde mig just att det inte är så smart att ta en pimpimklubba att suga på direkt efter att man borstat tänderna.
Dels smakar det inte gott och dels så måste jag borsta tänderna igen.
Jag vill ju bara ha något att suga på innan jag somnar!
Men nu börjar tandkrämssmaken försvinna så nu blir klubban god!

Det är jobbigt nuförtiden, livet visar sina hårda kanter men jag försöker ta allt det jobbiga för vad det är. Något man helt enkelt får finna sig i för tillfället.
Ibland behöver man ju smaka på det beska för att uppskatta det söta, och likt denna klubban kommer jag suga åt mig av livets sötma inom kort. Det är vad jag hoppas och tror.

En nattlig promenad från jobbet fyllde mig med endorfiner ikväll.
Den ljuva höstluften smekte mina luftrör, mörkret omslöt mig med sitt skimmer och i fjärran sken Jupiter, klart och fint såsom den numera gör om nätterna.
September är det nya maj.
Hösten gör mig lycklig och jag är glad att den är här!

För den faller jag ikapp med löven.

Efter en minst sagt omtumlande eftermiddag och kväll igår så hamnade jag i Vrigstad iallafall.
Det är så mysigt här, utomhus har löven börjat falla och jag skulle så gärna dra med min mammi på en promenad runt sjön ut i den underbara naturen!
September är så hjärtskärande vackert!
Dock hinner vi inte med en promenad, jag ska hjälpa mammi att bära ut grejer i garaget och få ordning. Nu är iallafall hennes sovrum färdigt men möbler och andra grejer som inte ska vara kvar där har hon inte fått ut i garaget. Hon behöver bärhjälp.
Jag hade egentligen tänkt ta mig till gymet en sväng idag, men det blir aldrig som man tänkt sig.
Jag börjar verkligen sakna träningen nu, det har gått för lång tid sen sist!

I fredags gick jag och Ida till kulturhuset innan invigningen för att hälsa på Adam och se hur de fått det, det var verkligen jättefint!
Efter en stund bajsade Theodor så vi gick in på kontoret för att byta på honom och när vi kom tillbaka ut i de andra lokalerna hade alla andra gått därifrån och utifrån dörren såg vi hur alla stod och såg på en liten man, med långt svart hår och hoodie (han har ALLTID hoodie) som var i full färd med att slå in dörren till ungdomsgården med en gitarr.
Det var Dregens sätt att "klippa bandet".
Så vi såg invigningen inifrån men det var bara kul. Efteråt fick lilla Theodor till sin stora förtjusning skaka hand med Dregen.
Jag förstår inte riktigt grejen med Nässjöbor och Backyard Babies, alla verkar älska dem, men det är väl för att jag inte lyssnar på dem.
De är ju inte direkt dåliga men enligt min mening är de inte direkt bra heller.

Efteråt blev det myskväll som drog ut för mycket på tiden. Jag kom hem runt halv ett och somnade därmed ganska sent.
Mitt i natten vaknade jag av ett fullt pucko som ringde från ett nummer jag inte känner igen. Jag hatar när sånt händer.
Jag svarade och öronen möttes av ett "aah men, tja!". Jag noterade att det lät som fest i bakgrunden, tänkte "jävla fyllo" och lade på.
Jag vet fortfarande inte vem det var och skiter visserligen i det också. Men det är verkligen jobbigt att bli väckt på det sättet när man ska upp tidigt och jobba dagen efter.

Nu ska jag som sagt börja bära möbler och grejer.
Ljuva höst!

Det har tagit över en timme för mig att göra mig iordning bara för att jag nördat på youtube samtidigt.
Jag fick en plötslig längtan efter att lyssna på Windscene a.k.a 600 ad från Chrono Trigger.
Jag håller på med en spellista på spotify som jag kallar soundtrack of my life. Där placerar jag låtar som jag alltid kommer tillbaka till, låtar som fyller mig med minnen eller känslor eller på annat sätt återspeglar ett tillfälle i mitt liv.
Jag tyckte att windscene, min favoritlåt från mitt favorit-tvspel var en självklar bit men den fanns inte på spotify. Oh, am I surpriced?!
Det tar iallafall väldigt lång tid att sminka sig när man samtidigt lyssnar igenom alla olika varianter som finns på youtube.
Men det är utan tvekan en av världens vackraste kompositioner och ja, jag vill verkligen att den ska spelas på min begravning. Hade varit fint att ha den på ett bröllop men känns mer säkert att en begravning kommer bli av än ett bröllop.

Hittade en fin pianovariant!

Jag hittade en annan fin version med ölflaskor! Helt otroligt att det finns någon som dels kommer på idén och sedan också tar sig tid att utföra den!




Nu har jag nördat färdigt, så nu blir det ner en sväng på stan och möta Idus. Fredagskväll - I like it.

Hela kvällen har jag haft en hemskt dålig låt på hjärnan. "Jag köpte cola".
Den vill inte släppa och jag kommer förmodligen drömma mardrömmar om den inatt.


På något sätt mår man lite bra av att se andra människor vara misslyckade och pinsamma.

Idag hade jag myslunch med Sabina innan jobbet. Det förgyllde min annars väldigt dåliga torsdag, jag har verkligen mått dåligt idag.
Som tur är har jag även arbetskamrater som kan få mig att le och skratta och i vissa stunder glömma allt annat.
Det är skönt.

I helgen blir det jobb. Hade tänkt åka iväg en sväng till Vrigstad men eftersom jag är i stort behov av extra pengar så frågade jag Sören om jag fick jobba i helgen och det fick jag om jag kunde få med mig två till så jag kunde köra linan.
Vrigstad får bli besökt en annan gång.

Det har varit en lång dag. Jag gillade inte alls att stiga upp vid åtta, ännu mindre att ge massa pengar till en tandläkare.

Jag är totalt övertrött, hela dagen har gått i en dimma, huvudet har inte hängt med i några svängar alls.
Efter fyra kom trötthetsfnittret och tog över, mest på grund av att ett sms från Kristoffer fick mig att skratta så mycket att tårarna rann. Vi konstaterade att jag är ganska blond...

Jag gick och funderade på det lite idag. Att vara blond är att vara dum och att vara blåögd är att vara naiv...
Jag kan förstå vad uttrycket blond kommer ifrån för många tjejer som jag känner som är riktigt blonda är också...
Ja, riktigt blonda.
Men blåögd? Jag får höra att jag är för blåögd ibland, mitt ex blev en gång till och med arg på mig över min naivitet för han tyckte att jag satte mig själv i klistret genom att lita blindt på andra människor bara för att de är trevliga mot mig. Han om någon vet att jag ser det bästa i människor, även när de behandlat mig illa, bara godheten visar sig igen.

Jag får ju som skrivet ofta höra att jag är blåögd men förstår inte vart uttrycket kommer ifrån. Varför just blåögd?
Än grönögd då?

Jag är grönögd med en gul rand längst in och har varit det så länge jag kan minnas. När jag var yngre ville jag alltid ha blå ögon, men förstår inte varför.
Jag älskar mina ögon som de är nu.
Mina ögon är vad jag gillar mest hos mig själv, de kan aldrig bli feta, de kan aldrig få celluliter eller valkar eller få en ojämn solbränna. De bara sitter där och skiner ut min personlighet.
Dem är unika med den gula randen och den gröngrå färgen.
Dem är en del av mig, mitt jag och den jag utstrålar både från mitt inre och mitt yttre.
Detta trots att mitt inre ibland är vad man kallar blåögt.

Jag ska sluta vara så blåögd.

För övrigt så älskar jag den gula randen ännu mer sen jag började läsa sagan om isfolket. Sagan om de "gulögda".

Efter en rörig och körig arbetskväll var det riktigt skönt att komma hem.
Jag är hungrig och har för en gångs skull matlust. Jag har överdoserat Ipren och Alvedon och smärtan är mer som en öm förnimmelse just nu. Visst känns det lite när jag äter men inte så farligt som annars.

Istället för att vara vettig och ta ett knäckebröd eller nåt öppnade jag min kakburk och frossade i mig några kakor.
Men jag borde ta mig ett knäckebröd nu för jag kan inte äta mig mätt på kakor. Hur ska jag kunna somna om kroppen är full av socker?!

Imorgon måste jag upp tidigt för jag måste hinna till djuraffären och köpa kattsand.
Jag avundas de med barnvagn för de kan ju släpa hem kattsanden på vagnen. Jag ska bära hem den. Den är egentligen inte så tung. Tio kilo bara, men när det är förpackat i en kartong på det där sättet är det väldigt otymplig att bära på genom hela stan.
Jag har ingen att be om skjuts så då får jag slita istället.
Apropå mina bajsande katter så kräktes Movitz nyss upp en av de äckligaste spindlar jag någonsin sett.
Det var en sån där stor med tydliga ben. Den värsta sorten!
Men den hade röda ben och kolsvart kropp.
Fruktansvärt att jag haft en sån i min lägenhet!
Jag älskar mina katter som skyddar mig från alla kryp, men tycker det är oerhört äckligt att de äter dem.
Men jag överväger faktiskt terapi på riktigt nu.
Jag börjar ju nästan gråta när jag ser en otäck spindel. Även om den är död.
Är den levande och för nära börjar jag faktiskt gråta! Det är inte normalt.

Nej, jag vet att de inte är farliga och det är inte det som det handlar om när det gäller alla kryp.
Jag får en konstigt obeskrivlig, avgrundsångest av dem.
Man kan nog inte beskriva hur hemskt det är för någon som inte själv lider av fobi på riktigt.
Jag borde nog försöka bli av med det dock.

Dusch, knäckebröd och sömn! Yes!

Så att eeh... Jag ringde tandläkarn och fixade en undersökning så jag behöver bara härda ut två dygn till.
Tandvärken börjar ta kål på mig.
Den som uppfann visdomständerna är nog glad över att han vilar tryggt i sin grav. Annars hade jag sparkat på honom med stilettklackar!

Nu ska jag se om jag kan hitta en ipren och alvedon. De är ju bäst tillsammans, ett tips jag fick av just en tandläkare när jag slagit ut min framtand. Där snackar vi smärta!
När jag satt där hemma för 4-5 år sen och tyckte synd om mig själv och min sönderslagna käft skrev jag den här;

jag känner en liten man
han heter Ipren
han botar värk som ingen an
med sin ibuprofen

han har en vän
Alvedon heter hon
låt de dansa ihop o sen
så får de på smärtan fason

ja för bäst är de ihop
då blir verkan dubbel
och för smärtan tar det stop
och man slipper allt trubbel

Silly, I know!
Nu ska jag försöka tvinga i mig frukost. Aj.

Jag har verkligen inte gjort nåt vettigt idag.
Det var riktigt skönt!

Jag har myst hela dagen, bakat lite kakor och muffins och därefter började jag sakna att läsa och jo, jag saknade nog vännerna lite med så jag gick hem till Ida och Adam. Drack nostalgite och mös en liten stund och sedan fick jag med mig fler böcker hem! Jag plockade också med mig säsong 5 av Desperate Housewives så istället för att läsa nu så tänder jag ljus och kryper ner under en filt i soffan.

Idag smakar livet riktigt bra.
Fantastisk höstdoft i luften.

Det är äntligen söndagsmorgon! En alldeles ljuv söndagsmorgon, ty idag har jag inte ett enda måste.
Det är bara en ledig skön söndag.
Jag firar det med att ligga skamligt länge i sängen i sällskap av min tandvärk.
Tandvärken har hållit i sig i några dagar nu och jag tror jag har bestämt mig för att ringa tandläkaren imorgon.
Nu orkar jag inte längre bry mig om att det kostar pengar, för det känns inte som att värken kommer gå över av sig själv.

Igårkväll var det lördagsmys med Ida och Theodor. En kväll fylld med tjejsnack, tacos och tv-tittande.
Jag kan inte tänka mig att gårdagskvällen kunde spenderas på bättre sätt! Ida passade på att färga håret medan jag myste med lilla Theodorable som förundrades av tant Boris hår. Speciellt om jag satt så solen sken på det, då blev de små blå ögonen stora!
Han är så fin! Det är svårt att sluta stirra på honom.

Nu ska jag ligga kvar i sängen och se några vänneravsnitt innan jag gör nåt vettigt.
En hel dag av ingenting, bara fisa runt och ta det lugnt.
Jag behövde verkligen en sån här dag nu!

Det har jag inte riktigt tänkt på förut...

Jag - Är rumpan kroppens största muskel?!
Mammi - Ja det är den ju.
Jag - Herregud vad muskulösa vi är mammi!

Apropå det så hörde jag på radion härom dagen om en man som kallade ostbågar för "pillirumpisar" för de luktade som om han just pillat sig i rumpan.

Och så undrar folk varför jag inte äter ostbågar...

Jobba bra men hemma bäst!
Jag har tjänat en del fina pengar idag iallafall!
Jag gillar att jobba när det är öppet hus. Man får godis då!
Idag lekte jag "fröken Boris" för företaget hade satt upp skyltar vid varje avdelning med information om stationen.
Det var bara det att den som skrivit skyltarna förmodligen led av dyslexi, för det var mycket stavfel och grammatiska fel som jag gick och störde mig på. Jag sade till chefen att de grammatiska felen i skyltarna var pinsamma varpå han gav mig tillåtelse att skriva om dem och rätta till allt.
Tant pedant.
Apropå det här med fel i skrift så är det så roligt med människor som vill framstå som smarta, allmänbildade eller begåvade, (eller vad de nu vill kalla sig själva) som börjar använda mer avancerade ord än annars och gärna tillsammans. Det är så genomskinligt och fånigt ibland.
Ibland ska de skriva avancerat om något intellektuellt som "berör" dem när de inte bryr sig egentligen utan bara vill framstå på ett visst sätt.
Människor som aldrig använder mer avancerade ord än medelsvensson börjar använda sig av ord som om de vore en del av Svenska Akademien.

Jag säger som Ekman:
"Jag är inte impregnerad, jag är minsann tillräckligt korpulent jag med!"