Knepigt ska det va! Kängorna jag beställde på postorder för ett par veckor sen utjgordes av sämsta tänkbara kvalitet. Dem gick sönder redan vid snörningen.
Jag märkte det redan när jag såg kängorna, skinnet var inte alls vad jag är van vid från andra kängor. Så går det när man vill prova ett nytt märke, men jag ville inte ta ett par docs för jag vill ha svart sula den här gången. Det fanns ju inga gettagrip så då fick det bli undergroundkängor. Men nej tack!
Nu vill jag reklamera dem men jag fick inte med någon returetikett till paketet utan jag måste själv be om en blankett för postorder kundretur för att skicka tillbaka. Nå, så knepigt är det ändå inte tänker jag och traskar ner till OKQ8. Där hade de dock inga blanketter och hänvisare till företagscentret bakom stationen. Så nu måste jag på denna delikata fredagsmorgon ta mig ur min fruktansvärt sköna säng för att ta mig dit innan klockan elva. Jag vet inte ens vart deras kundmottagning ligger för jag hade ingen aning om att de hade någon.

Men nu ringde just Emelie och sade att hon skjutsar dit mig så vi kan traska på rusta och så sen också. Nu är det inte lika jobbigt!
Men ack, varför skickar inte postorderföretag med sånt där returgrejs i paketet? Bekvämt vill jag att det ska vara. Bekvämt! Annars hade jag inte beställt på postorder.