Jag har nyss kommit hem från ett givande möte med min karriärcoach.
Hon var riktigt bra, såg saker och möjligheter som jag själv inte sett och gav mig nya idéer!
Hon gav mig lite av en klapp i ryggen, ett uppmuntrande som gör det lite roligare att verkligen satsa. Men det är verkligen dags för det där körkortet! Jag lovade henne att försöka satsa på det så fort jag får råd.
När det nu blir?

Snart ska jag ner till Montico och skriva på anställningspapprena och få lite jobbarkläder. Inte för att jag vill bära deras fula kläder när jag jobbar på ITAB, då har jag ITABs kläder på mig, men arbetsskor behöver jag. Jag tvivlar på att mina skor finns kvar där jag så synligt och uppenbart gömde dem när jag slutade på ITAB.
Det är sköna skor, som ITAB betalat dyrt för att jag ska ha och jag gillar dem, de är schyssta mot fötterna. Eftersom jag kände på mig att jag en dag skulle komma tillbaka så lät jag bli att kasta skorna och diverse andra grejer som jag gömde i Marcus skåp.
Nog tvivlar jag nu på att jag kommer få tillbaka de grejer han sa att han skulle förvalta åt mig, han suger åt sig verktyg som en igel, men jag får ju nya verktyg isåfall.

Förresten borde Montico verkligen förnya sina kläder. De är ju fruktansvärda och helt ärligt, världen är ytlig! Man tjänar på att låta sin personal bära snygga och professionella arbetskläder.
Jag kommer förmodligen säga det till dem nu när jag är där nere, såvida de inte redan tänkt tanken själva.