Training by the trains.

Ljuva söndag.
Jag har kommit hem efter ett par timmars hård och intensiv träning. Det var precis vad jag behövde.
Den där känslan när musklerna skriker och mjölksyran slår in och man får stöna sig fram med svetten rinnandes nerför ryggraden är obeskrivlig. Det är så skönt att få utlopp för allt, svettas ut alla demoner och känna kroppens reaktion på alla övningar.
Jag gjorde inga ryggövningar, eftersom jag är rädd att ryggen ska bli värre, men det känns i den ändå. Men det är nästintill omöjligt att träna utan att ryggen tar del av vad man gör.
Även om jag kommer få skitont i ryggen nu så var det värt det, jag har haft sån otrolig träningsabstinens!

Dock upptäckte jag att man kanske inte ska se något alltför roligt på den lilla tvn när man står o trampar på crosstrainern.
Det var Family Guy på tv och jag fick ibland hålla igen mina skratt rejält, ibland har jag så lätt för att börja skratta.
Jag märkte att det inte var särskilt lätt att skratta medan man stod o trampade, man blev en aning ofokuserad.
Det måste dessutom ha sett roligt ut för de andra, när jag står där o svettas o trampar o kämpar och helt plötsligt börjar skratta. Känns inte som att det är en vanlig företeelse.

Nu tänker jag unna mig varm choklad och soffläge.
Ljuva söndagskväll. Synd bara att man spenderar den ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0