Efter jobbet idag fick jag fantastiskt fint besök av Ida, Adam och den nyskapade lilla Theodor!
Han är så liten och så söt att det gör ont och jag fick anstränga mig för att hålla tårarna på sin plats. Det är så fint att se Ida och Adam med deras son, hur det lyser om dem av inre lycka och välbefinnande. Det känns lite som att Theodor tagit ett riktigt stadigt tag om mitt hjärta med sina små söta bebishänder, det är svårt att inte bli förälskad i något som är så fint!
Tant Boris kommer skämma bort den grabben. Det är jag säker på!
Hans ögon är fantastiskt vackert blå och ser upp med jämna mellanrum emellan allt sovande. Näsan är liten och näpen och kinderna runda som på ett litet troll!
Han är verkligen jättefin och när man håller honom i sin famn fylls man av beundran och glädje över det lilla knytet och kan inte låta bli att stirra på honom.
Han är helt enkelt jättefin och underbar!

Jag har nog aldrig sett dem så lyckliga!