att blogga eller inte blogga?
Jag har funderat lite på det här med bloggar. Jag är ganska dålig på att läsa dem för det är inte jätteofta jag direkt känner ett behov av det. Det är något jag gör om jag är riktigt uttråkad och inte har nåt annat att syssla med.
Men bloggar...
Det är klart, det finns intressanta bloggar där folk faktiskt skriver om något väsentligt men det flesta bloggar är "det här åt jag idag och den ska jag träffa snart och här är mina shoppingtips och bantningstips och sminktips och se på mig visst är jag finast i världen!"
Det är konstigt det där för jag ser inte på mig själv som en "bloggare" men har ändå min blogg och jag slutar aldrig skriva i den.
Jag skaffade den för ett par år sen när mina kompisar alltid satt och bloggade och jag ville se hur roligt det var och har sen dess flertalet gånger tänkt skita totalt i bloggen. Men jag gör det aldrig.
Jag tycker om att skriva av mig, tidigare gjorde jag det i en form av dagbok på internet men nu gör jag det här.
Men jag ser ändå inte på mig själv som en bloggerska.
Jag skriver dagbok, eller så svamlar jag ibland, men jag har svårt för det där att skriva till mina läsare precis som om jag tog för givet att hela världen vill läsa min blogg.
Det är så töntigt med de som skriver "åh förlåt, jag har inte bloggat på flera dagar, ni måste ha saknat mig och jag har saknat er" bla bla bla.
Whats that about? Hur kan man sakna sina läsare?
Jag bryr mig inte så mycket om hur många som läser min blogg, jag skiter i om de håller med mig om vad jag tycker och tänker och jag känner ingen direkt stress över det hela när jag inte bloggat på en vecka. Jag skriver när jag har lust och jag skriver om det jag tänker på för tillfället.
När man hör att någon skriver blogg tänker man ändå att personen är en sån som ska framhäva sig själv och synas. För det är ju i sanning så de flesta är.
Med massa bilder på sig själva som visar hur bra blekningen av håret tog eller dagens jävla outfit.
Men så kommer jag på att; just det. Jag skriver ju också blogg. Är jag också egocentrisk och exhibtionistisk då?
Men bloggar...
Det är klart, det finns intressanta bloggar där folk faktiskt skriver om något väsentligt men det flesta bloggar är "det här åt jag idag och den ska jag träffa snart och här är mina shoppingtips och bantningstips och sminktips och se på mig visst är jag finast i världen!"
Det är konstigt det där för jag ser inte på mig själv som en "bloggare" men har ändå min blogg och jag slutar aldrig skriva i den.
Jag skaffade den för ett par år sen när mina kompisar alltid satt och bloggade och jag ville se hur roligt det var och har sen dess flertalet gånger tänkt skita totalt i bloggen. Men jag gör det aldrig.
Jag tycker om att skriva av mig, tidigare gjorde jag det i en form av dagbok på internet men nu gör jag det här.
Men jag ser ändå inte på mig själv som en bloggerska.
Jag skriver dagbok, eller så svamlar jag ibland, men jag har svårt för det där att skriva till mina läsare precis som om jag tog för givet att hela världen vill läsa min blogg.
Det är så töntigt med de som skriver "åh förlåt, jag har inte bloggat på flera dagar, ni måste ha saknat mig och jag har saknat er" bla bla bla.
Whats that about? Hur kan man sakna sina läsare?
Jag bryr mig inte så mycket om hur många som läser min blogg, jag skiter i om de håller med mig om vad jag tycker och tänker och jag känner ingen direkt stress över det hela när jag inte bloggat på en vecka. Jag skriver när jag har lust och jag skriver om det jag tänker på för tillfället.
När man hör att någon skriver blogg tänker man ändå att personen är en sån som ska framhäva sig själv och synas. För det är ju i sanning så de flesta är.
Med massa bilder på sig själva som visar hur bra blekningen av håret tog eller dagens jävla outfit.
Men så kommer jag på att; just det. Jag skriver ju också blogg. Är jag också egocentrisk och exhibtionistisk då?
Kommentarer
Trackback