Första april.

Det är första april. Om jag blivit lurad idag vet jag inte men jag har mina teorier. Och jag hoppas innerligt att min kropp bara driver med mig när den ger mig nästäppa, halsont och feber. Jag hoppas att den kanske gör så bara för att imorgon skratta åt mig och utbrista "haha! Se på dig du är inte alls sjuk, jag blåste dig, haha!"
Förmodligen är det inte så.
Typiskt att bli sjuk just som man är långledig.
Det värsta med det är att jag kanske inte kan åka till mammi på lördag. Jag vill hem till mammi!


Apropå första april så tror jag att jag har vuxit ifrån hela grejen. När jag var liten kunde jag springa fram till en främling och presentera mig som Britta eller nåt och sedan skratta för att det heter jag ju inte alls. Roligt? Ööööh...

Idag på jobbet trodde jag att någon drev med mig men det visade sig att jag drev med mig själv.
Vid första frukostrasten försvann mina handskar, det visade sig senare vara Björn som tagit dem i tron om att de var hans, något jag lät bero. Jag hämtade ju nya, men innan jag visste att Björn tagit dem funderade jag på om någon gömt dem för mig som ett practical joke.
Sedan var det så att jag skulle lacka om ett färdigmonterat skåp utvändigt och var tvungen att sätta nåt för öppningen till skåpet så det inte skulle komma in lackdamm. Jag täckte hålet med wellpapp och tejp och sedan skulle jag sätta igång och lacka om skåpet, men gick först på rast och efter rasten kunde jag återigen inte hitta mina handskar. Jag letade i en evighet och insåg till slut att någon verkligen driver med mig.
Efter en stund hämtade jag nya handskar så jag kunde slutföra mitt arbete med skåpet.

Ett par timmar senare när det var torrt och färdigt så tog Björn bort wellpappen och tejpen på skåpet, och vad finner han där om inte mina handskar OCH en tejprulle.
Jag skrattade hejdlöst åt jag faktiskt lyckats tejpa in tejprullen, och funderar över hur jag lyckades med det. Så som jag mått idag så är det väl ett under att jag inte råkade tejpa in mig själv i skåpet.

Så aprilapril på mig själv antar jag.
Kanske är det för att jag är så trött och orkeslös men jag förstår för tillfället verkligen inte grejen med första aprillurerier och lögner.

Nej nu har jag inte tid att sitta här längre. Min Pegasus som heter Peggy Sue flaxar utanför min balkong och väntar på mig. Hon ska flyga mig till Neuschwanstein där Joseph och Adolf väntar. Vi ska dansa fandango, stoppa korv och lyssna på musik.
Här är musikexempel som Joseph förmodligen kommer dra på under kvällen. Den kommer alltid på efter att han fått i sig några flaskor vodka.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0