Det är bittert att vara sjuk idag. Alla jag känner gör nåt trevligt och speciellt och jag sitter ensam hemma.
Majk tjatar på mig att jag ska komma ut på grillfesten iallafall, och jag vill verkligen! Solen skiner, våren är här!
Det skulle sitta fint med årets första grillfest!
Men jag orkar inte. Det var ett helt företag att klä på mig innan när jag skulle till affären, och promenaden dit och hem tog nästan kål på mig.
Det går i dalar, ena stunden känner jag mig piggare, andra stunden sämre.
Det svider verkligen när någon skriver om hur kul det kommer bli, att jag missar så mycket, att det kommer så många och att jag borde vara med. Det känns lite som att det strös salt i mina sår, och visst det är säkert inte så det menas, men det är så det känns.

Men det kommer fler helger, fler grillfester och fler solskensdagar.
Hoppas jag.