Jag fick som sagt lägenheten om jag ville ha den.
Men eftersom jag vet att det finns nån annan som behöver den bättre så hänvisade jag hyresvärden till den personen.
Ett prolem mindre.

Jag har slitit som ett djur nu på jobbet, svetten har runnit och kalorierna har förmodligen sprungit iväg.
Dock är jag redo för en rejäl powerwalk nu. Ska väl egentligen till gymet men det finns ju ingen AC där så när det är sånt här väder så tränar jag hellre utomhus. Powerwalk is the shit!
Det tråkiga är bara att jag inte känner nån som är lika taggad som jag på powerwalk ett par mil i det gröna.
Det blir bara smårundor och inte alls i samma takt.
Jag saknar Daniel o våra powerwalks i naturen runt Vrigstad. Jag saknar rundan jag gick varje dag som var på 1,2mil.
Jag saknar Vrigstad när det är sånt här väder. Vackra Vrigstad.
Och Daniel o jag taggade verkligen varandra till att gå riktigt fort o bra. Och samtidigt hade vi så kul att man blev alldeles andfådd av allt skratt. saknad.
Nästa gång jag kommer hem till Vrigstad måste vi gå den rundan!





Och jag är så lycklig nu. Så lycklig att de trodde jag var hög på jobbet.
Allting går åt rätt håll. Och målet är personen som gör mig fulländad.
Älski får mig att tro på ödet.